Bibeln är en bok vars innehåll anses i grova drag ha förts samman under tiden år 1500 före Kristus till år 100 efter. Det många inte vet är att namnet ”Bibeln” berättar en del om dess ursprung. Namnet kommer ifrån Byblos, vilket var vad Grekerna kallade hamn- och handelsstaden Gebal. Anledningen till att staden kallades Byblos av Grekerna, var på grund av dess handel med Papyrus. ’Bibeln’ betyder grovt översatt’Den lilla papyrus boken’. Intressant är att det var till Byblos importerat Papyrus ifrån Egypten kom till Europa. Egypten var ensamma om att odla och tillverka papyrus av papyrusväxten. Att Byblos var en av de viktigare platserna i Kaanans land, gör ju inte kopplingen mellan Egypten, Bibeln & papyrus mindre intressant.
Bibeln: Guds suveräna vilja
Guds ord är i Gamla Testamentet uttrycket för Guds suveräna vilja; det är genom hans ord som världen blev till. Genom sitt ord, uttryckt i Torah som gavs till Moses, uttrycker han sin osvikliga vilja med folket.
Vad betyder ovan ord egentligen? Tidigare så fick du veta att Ptah skapade den symboliska ’Människan’. Men Ptah skapade inte bara människan, han inledde skapadet av allt enligt samma metod. Den kaotiska verkligheten kunde med Ptahs metod ordnas upp (abstraheras) genom symboler. Genom symbolspråket kunde man därmed formulera förståelse för verkligheten så väl materiellt som immateriellt.
– I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud
John 1:15
Med hjälp av dessa orden ifrån Bibeln, så får vi en ledtråd till varför orden är så viktiga. Det var tack vare ord som man för första gången kunde formulera mer komplexa immateriella saker så som tex etik. Det vi lärde tidigare om ormen och djuret inom oss ger oss även insikt i att Egyptierna försökte förbättra människan tidigt i historien. Man kan anta att så fort de lärde sig skriva, så gjordes det och eftersom faraon företrädde folket, så fick han genom ordet verktyget att kommunicera ut sina vilja inom administrationen och i förlängningen folket.
Så hur viktigt var papyrus för Egyptierna?
Exakt hur Egyptierna tillverkade papyrus vet vi ej. Det är troligt att de hemlighöll tekniken just för att endast de själva skulle kunna kontrollera den och att det är därför vi än ej funnit något bevis för hur de gjorde. Men genom att studera funnen papyrus, så har man dragit slutsatser kring hur de tros ha gjort och sedan 1969 så odlas och tillverkas papyrus igen i Egypten efter över tusen år sedan tillverkningen slutade. Men det är endast av kulturella skäl, då största anledningen till att papyrus tillverkningen lades ned var pga att pergament och papper gradvis ersatte den.
Man förstår hur viktig papyrus var för Egyptierna om man studerar pelarna i de stora templen. Pelarna är papyrus stjälkar som symboliskt upprätthåller ordningen. Papyrus var långt viktigare än vad papper är för oss idag. Tack vare papyrus, så kunde de skapa ordning i en värld av kaos. Visst kunde de skriva på annat, men genom att symboliskt välja papyrus som sättet att skapa ordning – så blev papyrus värderat upp till, vad vi idag skulle kalla, religiös nivå. Papyrus var den högsta elitens verktyg att hålla ordning på hela samhällssystemet.
Likt hur naturens kaos representerades av ormsymbolen (Was), så representeras mänsklig ordning av Djed. Djed är en pelare av fyra sammanflätade papyrusstjälkar som symboliskt representerar ordningen som håller stånd mot kaoset. Användandet av papyrus för dokumentation blev en religiös rit, då det symboliserade kaos (papyrusarket) och ordning (symbolerna nedtecknade på arket). På vägginskriptionen till höger ser vi Djed pelaren som håller upp ormen, vilken symboliskt vilar på ett papyrusblad (?) som i sin tur kommer ut från papyrusblomman. Ptah benäms ofta ’Ädle Djed’ i gamla texter och är den som skapar ordning av kaoset. Han symboliseras av den symboliska papyruspelaren (Djed), men är fortfarande inte Gud.
Intressant att veta är att vissa anser att namnet papyrus härstammar ifrån pa-per-aa, vilket översatt från fornegyptiskan betyder ungefär ”information från farao”, men det finns inget bevis för det funnet.
Tänk om…
En hypotes: Utifrån det vi lärt om faraon, som symbol och företrädare för det kollektiva; tänk om detta absoluta systemet korrumperar och hela apparaten istället börjar användas som ett verktyg att styra över kollektivet. Tänk om det inte längre var kollektivets vilja som genom sin representant, faraon, styrde över folket. Tänk om administrationen använde faraon som verktyg att styra folket enligt en egen vilja.
KognitionsKyrkan anser att så skedde och det skedde troligen tidigt i den Egyptiska historien. Innehållet i Bibeln tolkas inom KognitionsKyrkan som ett rop på hjälp ifrån de som försökte få den mäktiga och tidigare så väl fungerande samhällsstrukturen på fötter igen, då den fallit under korruption.
Till sina sista dagar ansåg sig, Sigmund Freud, vara den verklige Moses på spåren inom den Egyptiska historien. Mycket har hänt sedan han gick ur tiden och KognitionsKyrkan menar att han var på rätt spår samt att det idag finns allt mer som tyder på det. Låt oss ta en närmare titt på detta…