Vad är Gott egentligen?
KognitionsKyrkan har ingen åsikt om avsikten bakom en specifik handling är God eller Ond, utan fokuserar på den objektiva egenskapen i begreppen. För att förstå dessa begrepp rätt, så måste vi börja med det absolut viktigaste: Att förstå att våra forna företrädare vars axlar vi står på när vi nu blickar ut över ordens och abstraktionernas horisont. De levde i en långt mycket mer krävande tid än vad vi gör idag.
Lojalitet med det centrala systemet var en självklarhet och ifrågasattes ej. Det kan vara svårt för oss i vår tid att tolka denna lojalitet rätt, då vi saknar den mängd hot dessa människor levde med. En bra system, för dem, var garantin för överlevnad. Ur detta växte sakta begreppet ”Gott” fram. Goda handlingar blev de vars syfte var att förbättra för det kollektiva.
Medvetet Gott
Det är viktigt att, i den kognitiva ekvationen, även räkna in det som händer i Bibelns Edens lustgård. Vi människor förvisades från paradiset pga att vi skaffade oss kunskapen om gott och ont. Rent teoretiskt är det just vad som skiljer oss från djuren och rent mentalt anledningen till varför vi inte längre befinner oss i paradiset. En fråga man kan ställa sig är: Befinner sig djuren i paradiset? Och Ja, rent tekniskt så gör de det, pga att de saknar förmågan att kognitivt resonera i termerna gott och ont. Samtidigt så betyder det också att vi människor endast agerar gott resp. ont då vi gör det medvetet. Nyckeln till insikten är medvetenheten. Att göra något bara för att någon sagt det är gott, betyder inte att det är en god handling. En god handling är en handling som görs med en insikt och förståelse att den är god när den utförs.
Ondskans komplexitet
Det kan tyckas enkelt att förstå att ondskan är godhetens motsats. Men rak motsats skulle betyda omedveten ont och något sådant existerar ej. Det går ej att vara omedvetet ond. På samma sätt som goda handlingar är medvetna, så är onda handlingar också medvetna. Nu kommer det komplexa. Medvetenhet föds man inte med, utan man blir medveten genom att leva. Det betyder att det finns en mognads-grad att ta hänsyn till. Ett barn som orättvist tar ett annat barns godis, gör det inte för att vara ond – utan ser bara godiset och är omedveten om handlingens konsekvenser.
Betänk Bibelns ord ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in”, Mark 10:13-16. Barnen lär sig genom att erfara det som händer i deras omgivning. Ur Guds perspektiv är vi alla fortfarande barn i en mognads-process. Det ända som skiljer oss från de vi benämner som barn är hur pass mogna vi är. Den insikten öppnar himlens portar, medan att förhålla sig ”ovan andra” och påvisa vuxen- eller överhet, stänger dem.
Att medvetet motarbeta anses i första hand inte som något Ont, utan bara vara förknippat med omognad och avsaknad av förståelse för konsekvenser ur ett större sammanhang. Om motarbetandet blev för avancerat hanterades det med hårdhandskarna. Historiskt fanns ingen anledning att visa hänsyn om den motarbetande var intellektuellt mogen, men oförmögen att inse att en fungerande centralmakt var något alla behövde vara lojala med. Men, motarbetet i sig är en ståndpunkt, om än dålig pga omognad. En ståndpunkt i sig är bra. Den visar på viljan att delta i kollektivets utveckling. Ondska däremot har sin rot i ignorans, vilken kan snärja även det mest mogna intellektet. Ondska är när man medvetet gör fel. Den vanligaste formen av ondska kommer utav att man tappar kontrollen över sig själv då man upplever något man anser vara fel och då själv begår fel, av misstag. Ett typiskt fall där ondskan visar sig är när vanligt folk inte engagerar sig i varför något otäckt skett, utan bara passivt kallar tex en pedofil för ett ondskans monster. I det fallet är det faktiskt det vanliga folket som personifierar ondskan, medan pedofilen kanske inte ens förstod felet i sin handling.
Ondskans projicering
Vi vet sedan tidigare att det är i avsikten vi finner svaren. Om pedofilen ej har en ond avsikt, utan bara saknar förståelsen för felet i sitt beteende, så finner vi ingen ondska i hans/hennes handlingar. Det vi finner är bara en omogen och socialt outvecklad pedofil. Ställer vi oss dock frågan vad avsikten är då pedofilen benämns som ett ondskans monster, så finner vi roten till ondskan. Det är i avsikten att projicera ondska på något eller någon vi finner roten till ondskans existens. Genom att säga vad som är ont, så skapar vi ondskan. Vi kan piska upp stämningen i en folkmassa till lynchstämning genom att projicera ondska.
Behövs ondskan?
Kognitionskyrkan anser att ondskan både finns och behövs. Utan ondskan skulle vi inte kunna formulera en värdegrund som etiken kan vila på. Ondskan är centralmaktens bästa instrument att bygga ett socialt system efter. Vi återkommer till centralmaktens elit och dess ansvar för hanteringen av ondskan.
Gud är ondskans ursprung
I gamla testamentet, Jesaja 45:7, finner vi en förklaring till ondskans ursprung. En förklaring som är helt i linje med KognitionsKyrkans syn på det onda. När vi, Guds avbild, beslutar oss för att något är gott så följer även ett ansvar för det som faller utanför dessa ramar.
Jag som danar ljuset bringer mörker. Jag som stiftar det goda skapar det onda. Jag, HERREN, är den som gör allt detta. – Jesaja 45:7