Du har säkert hört ordet Guru förut och ser framför dig en knotig gammal man i lotusställning med långt skägg omgiven av hängivna lärjungar. Ordet Guru kommer ifrån Sanskrit och är en kombination av ’Gu’, vilket kan översättas till ’mörker’ samt ’Ru’, vilket kan översättas till ’förgöra’. Sammansatt projicerat på en person blir det: ’den som förgör mörkret’. Den sammansatta betydelsen tolkat metaforiskt blir ’Den som förgör ignorans’ – eftersom ignorans är mörkrets kärna enligt Kognitionskyrkan.
Det skall speciellt noteras att det finns en viktig skillnad mellan att tolka den sammansatta betydelsen för Guru som ’den som förgör okunskap’ och som ’den som förgör ignorans’. En Guru behöver inte vara mer kunnig, mer lärd eller mer erfaren än sina lärjungar. Gurun’s uppgift är inte att lära ut – den är att inspirera genom sitt andliga engagemang, vara sig själv och föregå som gott exempel. Att ord komna ur Gurun’s mun kan uppfattas som läror för den novise, är iofs förståligt.
Det betyder alltså att alla som inspirerar genom sitt andliga engagemang och föregår som gott exempel kan benämnas som Gurus, med förbehållet att man även måste vara sig själv. Det är värt att notera att ”vara sig själv” ofta hör till den svåraste biten. Att passivt följa en lära som man ’tappat tron på’, att lära något för att ’det säljer’ eller för att man befinner sig under ett grupptryck, är exempel på sätt som ej är förenligt med att i sanning vara sig själv.
För KognitionsKyrkan är Gurun präst och det andliga engagemanget för allas välbefinnande hens största drivkraft.
